oveesundberg

Jag har läst utdraget "Första kvällen med Monika" ur boken "Sommaren med Monika".
Jag har gjort en sammanfattning och reflekterat över texten.

Harry och Monika blev bekanta på ett arbetarcafè, de känner inte varandra så bra ännu.
En kväll gick de på bio tillsammans. Det var en tragisk film, men romantisk.
Båda kände att de tyckte om varandra.
De satt ute länge och Harry höll om henne, de kysstes.
När de sa hejdå den första kvällen så ville inte Harry skiljas åt, det enda som fanns i hans huvud var Monika.


Jag tyckte det var en fin text, den var romantisk och jag fick en skön känsla inom mig när jag läste texten, det var lätt att få en bra inlevelse när man läste texten.
Jag ville läsa mer eftersom den började så bra.
Man kom in vädligt bra även om det inte var så mycket man läste.

Jag tycker om att författaren beskrivit båda personerna, som deras känslor och utseende.
T.ex. "så söt hon var, så fin. Den blå kappan klädde henne mycket bättre än arbetsrocken. Baskern satt så käckt på svaj."


Harry försöker göra det bra för Monika, han tar sin jacka så hon inte ska frysa.
Han är en gentleman, men ändå är han väldigt nervös.

Eftersom boken utspelar sig på 50-talet så tycker jag att språket är både nytt och gammalt.
Det finns några ord som jag tyckte att man inte använder nu för tiden.

Jag kände igen mig lite i den här texten när det gäller kärlek.
Den nervösa och pirriga känslan man har när man är kär.
det har nog rätt många upplevt någon gång.
När man är helt lycklig inombords och när man skiljs åt så saknar man personen efter bara några minuter.

/ Channa